Konst och musik får vika



NÄR BILDKONSTSKOLANoch musikinstitutet i Karis nu packar sina kappsäckar i Lönnbergs gamla kappsäcksfabrik framstår den allsmäktiga Raseborgskommissionens outtalade prioriteringar med önskvärd tydlighet.
Förvaltningen går före allt annat, välfungerande verksamhet får flytta på sig. Att verksamheten intresserar och berör kommuninvånarna långt mer än var tjänstemännens skrivbord och kafferum är placerade har inte vägts in i bedömningarna.
Detta syns speciellt tydligt i Karis, Raseborgs östra centrum.

BILDKONSTSKOLAN FLYTTADE för tre år sedan in i det Lönnbergska huset, till nyrenoverade och för verksamheten anpassade lokaliteter.
Nu flyttas skolan till Grabbegården, en lösning på ett och ett halvt till två års sikt.
Musikinstitutet splittras, en del av undervisningen blir kvar i Lönnbergska huset, resten placeras i Villa Haga. Såvida inte den planerade renoveringen av Lönnbergska fastigheten gör att också resten av musikskolan får ge sig av.
Och allt detta endast och uteslutande för att staden Raseborgs tekniska förvaltning inte kan placeras någon annanstans i den vidsträckta kommunen än i Lönnbergska fastigheten.
Det är ju inte så att Raseborg skulle lida brist på kommunägda utrymmen, kommissionen har till exempel trots förmodligen ihärdigt grubbel inte lyckats hitta en vettig användning för kommunhuset i Pojo.

FOKUS I KARIS har utvecklats till ett kultur- och informationscentrum med bibliotek, kulturkansli och utställningslokaler i samma helhet. Fokus fungerar som informationscentral för hela regionen, och ligger logistiskt välplacerat invid busstationen.
Den här helheten splittras när socialbyrån sannolikt flyttar in, och tar över utrymmen som biblioteket fick för bara ett halvt år sedan.
Nu återgår biblioteket till sin tidigare trångboddhet, och kulturen flyttar över till stadshuset, tillsammans med den från Ekenäs utlokaliserade museipersonalen.
Men landskapsmuseet med den regionala basutställningen blir kvar i Ekenäs, Raseborgs västra centrum.

KANSLIERNASplacering styrdes enligt tre principer. Servicen och tillgängligheten för invånarna ska inte försämras, samgången ska leda till rationaliseringar och inbesparingar, och förvaltningskulturerna ska förenas.
I kommissionens och den blivande kommunledningens perspektiv är kommunsammanslagningen alltså närmast en fråga om att samordna administrationen.
Det är förståeligt till en viss gräns. Förändringen är störst på den här nivån, där tre överlappande förvaltningssektorer ska köras samman till en enda. Verksamheten på gräsrotsnivå – det som är själva kommunen – skolor, daghem, vårdinrättningar, bibliotek, blir kvar där de finns – åtminstone till en början.
Men just därför borde de tre principerna tydligen ha kompletterats med en fjärde: förvaltningens behov av kanslilokaler får inte gå ut över fungerande verksamhet. Nu har man i stället haft helt motsatt strategi: först hittar man lämpliga lokaler för byråkratin, råkar lokalerna vara upptagna av annat så får de, med stadsdirektör Kaj Lindholms ord: ”tänka om och anpassa sig till en ny situation.”
Men på vilket sätt är situationen ny för barn i Karis som går i bildkonstskolan eller musikskolan? Varför ska de anpassa sig, och till vad?

FÖR ETT PARdagar sedan uppmanade fullmäktigeledamoten Peter Björklöf i Pojo Raseborgskommissionen att tänka om och placera den tekniska förvaltningen i kommunhuset i Pojo i stället för i den Lönnbergska fastigheten.
Det är möjligt att Björklöfs förslag är orealistiskt och alldeles för sent framlagt.
Men kommissionen har inte offentligt motiverat varför den tekniska sektorn inte kan bygga upp en funktionell och livskraftig organisation i kommunhuset i Pojo i stället för att göra det i lokaler som är i annan användning i Karis.
En sådan lösning hade dessutom skapat större symmetri mellan de tre samgående kommunerna. Nu delar Ekenäs och Karis på förvaltningsenheterna medan Pojo blir helt utan. En betjäningsdisk med kommunala blanketter i biblioteket är en klen ersättning, trots att den kallas front office. J-E J